Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Vattenfall ökar effekten i Harsprånget – för 1,3 miljarder kronor
Vattenfall tar nu ytterligare ett steg för att stärka Sveriges effektmässigt största vattenkraftverk, Harsprånget i Lule älv. I december beslutade företaget att investera 713 miljoner kronor i en ny transformator, en kontrollanläggning och lokala ställverk. Och nu i veckan har man beslutat om att gå vidare med bland annat en ny turbin och en generator för totalt 630 miljoner kronor.
Genom investeringen – på drygt 1,3 miljarder kronor – ökar Harsprångets effekt från 811 till 913 MW och den totala årsproduktionen blir cirka 2 TWh per år.
– Det här är ett av flera steg för att säkra vattenkraftens produktion, som med sina 40 procent av den totala elproduktionen i Sverige är ryggraden i elsystemet, säger Johan Dasht, chef för affärsområdet Generation, Vattenfall.
Totalt har Vattenfall 8 500 MW installerad vattenkraftseffekt i Sverige.
2. Effektbalansen stärks i vinter – men stora regionala skillnader
I vanlig ordning har Svenska kraftnät presenterat sin kraftbalansrapport lagom till sommaren, där man går igenom effekttillräckligheten under vintern och sommaren. Under måndagen presenterades rapporten, som visar att den nationella effektbalansen stärks under kommande vinter.
De senaste åren har prognosen för effektbalansen under topplasttimmen (då mest el används) en normalvinter legat på cirka –1 300 MWh/h till –1700 MWh/h. Men vintern 2025–26 kommer effektbalansen ligga på plus 600 MWh/h om det blir en normalvinter – och på minus 600 MWh/h om det blir en så kallad tioårsvinter.
– Detta beror till stor del på en ökad prismedvetenhet hos elkunderna, säger Eva Vitell, divisionschef System, Svenska kraftnät.
Nedbrutet per elområde ser det dock annorlunda ut. Prognosen för effektbalansen för södra halvan av Sverige – elområdena 3 och 4 – är minus 7 700 MWh/h vid en normalvinter. Huvudsakligen kommer effekten (inflödet av el) från norra Sverige, men även effekt från utlandet kan behövas då överföringskapaciteten från norra Sverige inte är begränsad.
– Detta speglar tydligt det faktum att södra Sverige har ett stort effektunderskott och norra Sverige ett effektöveröverskott, säger Eva Vitell.
Analysen visar också att importmöjligheterna kan vara begränsade om samma vind- och temperaturförhållanden råder samtidigt i Sverige och våra grannländer.
– Den allmänna utvecklingen är att mängden och andelen vindkraft ökar i Sverige och angränsande länder. Variationerna i tillgänglig effekt blir därmed större, och systemets obalanser svårare att prognosticera, säger Eva Vitell.
3. Utsläppen ökade under 2024 – men energisektorn gick mot strömmen
Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser ökade med 5,83 procent förra året – från 48,8 miljoner ton till 51,6 miljoner ton. Mest ökade utsläppen inom transportsektorn och från privat konsumtion. Utsläppsökningen kopplas framför allt till ökad användning av fossil diesel efter att reduktionsplikten (andelen biodrivmedel) sänktes kraftigt i januari 2024.
Endast två sektorer minskade sina utsläpp av växthusgaser. Den största procentuella minskningen stod ”El, gas och värme” för, nämligen 4,34 procent (287 000 ton), följt av tillverkningsindustrin, som minskade sina utsläpp med 1,59 procent (217 000 ton). Totalt handlar det om 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Förklaringen är dock kanske inte vad man spontant väntar sig, och de hänger dessutom ihop. Nästan hela minskningen har nämligen med stålindustrin att göra. Utsläppen från stål- och metallframställning minskade med 430 000 ton – övriga delar av tillverkningsindustrin ökade följaktligen sina utsläpp.
– Det som till största del påverkar trenden av utsläppen i de olika branscherna är användningen av olika bränslen. Detaljstuderar man energistatistiken för ”El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall”-sektorn är det framför allt en minskad användning av masugnsgas 2024 som förklarar minskningen av utsläppen, säger Jonas Bergström, miljöanalytiker på SCB.
– Detta kan eventuellt hänga ihop med tekniska problem inom stålindustrin. Det är dock inget vi analyserat närmare när vi producerade lufträkenskaperna, utan vi utgår från den verifierade energistatistiken.
Eftersom fjärrvärmen, enligt Energiföretagen, endast använder ett par procent (2023) fossila bränslen i sin energimix – förnybart står för 41 procent och återvunnen energi för 53 procent – blir den procentuella minskningen av växthusgasutsläppen stor när användningen av restgaser från masugnar i kraftvärmeproduktionen minskar.
Masugnarna står för en stor del av Sveriges totala växtgasutsläpp. När SSAB:s elektriska ljusbågsugn i Oxelösund står färdig i slutet av 2026 minskar Sveriges koldioxidutsläpp med cirka 3 procent (upp till 1,5 miljoner ton) och när masugnen i Luleå släcks framåt 2030 minskar de med ytterligare cirka 7 procent (upp till 3 miljoner ton), enligt SSAB.
Indirekt påverkas också fjärrvärmeproduktionen och dess utsläpp i Luleå och Oxelösund, som i årtionden använt restgaser från SSAB:s masugnar som bränsle i sina kraftvärmeverk.
4. Eon startar ny flexmarknad i Halland i sommar
Eon ligger långt fram inom flexområdet, med totalt nio olika marknadsplatser, varav tre i Skåne. I veckan meddelade företaget att man nu lanserar en flexmarknad för produktion i Halland – ett pilotprojekt med syfte att frigöra utrymme i elnäten.
Halland är en region där den variabla elproduktionen, från sol- och vindkraft, har ökat kraftigt. Det har lett till nya utmaningar i elnäten, med kapacitetsbrist under vissa tider – särskilt under soliga sommardagar med låg förbrukning.
Den nya flexibilitetsmarknaden ger möjlighet att styra produktionen och förbrukningen proaktivt, för att undvika överbelastning och utnyttja elnätet smartare.
Pilotmarknaden inleds med tre aktörer som tillsammans tillför 32,5 MW flexibilitet: Falkenberg Energi, med en batterianläggning; Soltech Energy Solutions, genom solparken i Öringe; samt Askome vindpark, ett vindkraftskooperativ förvaltat av Varberg Energi.
– Det här är inte bara ett test – det är ett tydligt kliv mot framtidens smarta, dynamiska elsystem. Genom att etablera en flexibilitetsmarknad kan vi skapa ökat elnätsutnyttjande och möjliggöra både snabbare anslutningar och mer förnybar elproduktion, säger Peter Sigenstam, chef för Drift och Energisystem på Eon Energidistribution.
Pilotmarknaden, som löper från 1 juni till 30 september 2025, är öppen för aktörer som kan erbjuda minst 0,1 MWh/h flexibilitet, både på produktions- och konsumtionssidan.
5. Hitachi Energy bygger ny högspänningsfabrik i Ludvika
Hitachi Energy fortsätter att expandera sin verksamhet i Ludvika. I mars meddelade företaget att de skulle bygga ett nytt testcenter plus mer kontor på totalt 20 000 kvadratmeter i kommunen. Och i veckan presenterade Hitachi Energy en ny ”strategisk investering” på totalt 660 miljoner kronor – som handlar om att bygga ut produktionskapaciteten ytterligare i Ludvika.
Det blir en anläggning på 5 800 kvadratmeter som bland annat kommer innehålla nya produktionslinjer för högspänningsbrytare, en fördubbling av kapaciteten för torra kondensatorer och en utbyggnad av verksamheten för polymera avledare.
– Genom att bygga ut våra provrum och produktionen i Ludvika möjliggör vi nästa generations teknik och stärker vår roll som ledare inom hållbara högspänningslösningar, säger Matthias Reinhold, ansvarig för High Voltage Products i Europa.
Veckans investeringsbesked
95 miljarder kronor – så mycket ska det kanadensiska bolaget Brookfield Asset Management satsa på att bygga ett AI-center i Strängnäs.
Anläggningen ska ha en maxeffekt på 750 MW - vilket gör den till den största i Sverige och en av de största i hela Europa om planerna blir av.
Nu gäller det att få till elförsörjningen också – de lokala och regionala elnätsbolagen kommer att få en hel del att planera under kommande år. Målet är att den första fasen av anläggningen ska vara i drift 2028.
Johan Wickström
